Min bästa väninna Anna har råkat ut för en trafikolycka.
På väg hem passerar jag olycksplatsen strax efter att olyckan skett och känner igen hennes bil.
Vilken chock!
Provade att ringa henne, men hon svarade inte.
Jag ringde hem och grät, och min man lugnade mig och jag kunde till slut köra hem.
Ringde hennes äldsta son som inte hört något men som skulle ringa sin bror,
eftersom han visste att han var med.
Får sedan besked att hon är på akuten i Lund.
Nu kan vi bara hålla alla tummar och be till alla tänkbara gudar att allt blir bra!
